Från massmedium till personligt medium — hur MittMedias nya appar förändrar sättet vi* ser på nyheter 2016

Robin Govik
7 min readDec 13, 2015

* “Vi” kan här syfta på “vi i MittMedia” men jag hoppas att “vi” också kan betyda något större.

I hundratals år har tidningar levererat samma nyheter till alla. Lokaltidningen har kommit färdigpaketerad direkt i brevlådan. På sitt sätt en personaliserad form av nyheter genom den geografiska uppdelningen men en mycket bred sådan.

Geografi kan vara svårt. Vi lever och verkar hela tiden i olika kontext. Och gränserna behöver inte vara knivskarpa.

En tryckt produkt kan aldrig tillgodose just mina behov av nyheter. Jag – precis som alla andra – har unika preferenser. Jag bor på Dekarsön, som ligger i Örnsköldsvik, jag är född och uppvuxen i Lysekil, har bott och arbetat större delen av mitt vuxna liv i Stockholm och har ett fritidshus i Nordingrå. Detta är bara mina geografiska förutsättningar. Lägger man dessutom till mina intressen blir det oerhört komplext.

I dag får användaren själv hitta och sortera information och nyheter. Jag märker själv hur jag med allt större irritation fortsätter konsumera samma nyhetsvarumärken som tidigare. Medier som inte ger mig det jag vill ha och det jag har vant mig att få – men på andra håll. På Twitter och Facebook får jag ett personligt urval som jag själv har konfigurerat och som en algoritm har optimerat. En mer personlig upplevelse helt enkelt.

När jag som intresserad av det som händer i Örnsköldsvik besöker min lokalsajt, allehanda.se, slås jag ofta av att toppnyheten är från Härnösand (10 mil bort). Något jag verkligen inte är intresserad av. Med papperslogiken har lokala medier tagit sig an de digitala kanalerna. Utifrån papperslogiken är det helt logiskt att en person i Härnösand och Örnsköldsvik får samma nyheter. Utifrån en digital logik är det så klart helt ologiskt.

De flesta av MittMedias tidningar var tidiga på apptåget i slutet av 00-talet. Då var appar en förlängning av nyhetssajten. De följde med andra ord samma tidningslogik. Några år senare när en ny publiceringsplattform infördes på MittMedia skrotades alla nyhetsappar. I våras bestämde vi oss för att appar är en omistlig del av en mobilstrategi. Men den här gången var fokus för apparna något annat än en papperslogik. De ska erbjuda två saker:

  • Personalisering. Mobilen är den mest personliga prylen vi har i dag. Du vaknar med den och lägger dig med den. Du förväntar dig också att den ska leverera en personlig upplevelse. Lokala nyheter är inget undantag.
  • Pushar. Pushnotiser är, om de blir personaliserade, en bra upplevelse för mig som användare men också ett riktigt kraftfullt verktyg för att få användaren att använda appen oftare. Pushar representerar ett helt nytt sätt att interagera med nyhetsmedier – och andra varumärken. Låt oss titta närmare på det:

Då: Jag letar upp nyheterna. Nu: Nyheterna kommer till mig.

Vi befinner oss just nu i flera skiften. En av de tydligare förändringarna är sättet vi konsumerar nyheter på. Det normala beteendet för att ta del av nyheter har varit att du besöker en sajt eller laddar ner en app.

Sajterna har därför koncentrerat sina resurser på att göra en så bra sajt som möjligt. Massor av ingångar från startsidan, rubriker som du ryggradsmässigt vill klicka på och lockande bilder. Sen har man, lite vårdslöst utryckt, lutat sig tillbaka och väntat på användarna. Dessutom har sidan sett precis likadan ut för alla. Oavsett om du är en trogen besökare som går in för femte gången i dag eller om du kommer dit av en tillfällighet.

Det är lite lustigt att den digitala nyhetssajten faktiskt innebar en försämring för användaren ur distributionssynvinkel. Med papperstidningen låg tidningen där i brevlådan och pockade på uppmärksamhet. När samma verksamhet blev digital så förväntade sig alla nyhetssajter att de var tillräckligt attraktiva för att användarna skulle komma till dem.

Medieentreprenören Dries Buytaert går så långt att han menar att pull webb (användarna hittar vårt innehåll) kommer att ersättas av push webb (vårt innehåll hittar användarna).

Så här jobbade medier uppsökande 2015:

1. Sociala medier. Ingen sajt kan i dag tänka sig en tid då Facebook inte fanns. Den sociala trafiken har medfört en helt ny medieekonomi –och journalistik. Hajpade sajter som KIT förlitar sig helt på en delningsaffär. Så mycket att de helt hoppade över att utveckla en startsida när de lanserades i våras. För MittMedias del ökade den sociala trafiken med 105 procent på ett år. Samtidigt har vi en ganska unik position där direkttrafiken fortfarande står för en majoritet av besöken. De lokala nyhetssajterna har en lojal publik och kanske en av få startsidor som användarna fortfarande besöker. En position som vi måste vårda. Aftonbladets chefredaktör Jan Helin utryckte det klokt på sin blogg:

”Den som har direkttrafik äger relationen med sina användare. Den som hoppas på trafik från sociala medier till sin nyhetssajt har gett bort relationen med sina användare till en algoritm som de dels inte förstår och dels inte kontrollerar.”

2. Mejl. Jo – hör och häpna – mejlen har fått ett uppsving. Nyhetsbrev känns rätt mycket nätets barndom men det är populärare än någonsin. Det är ett billigt sätt att skapa personaliserade nyheter. E-handeln är experter på nyhetsbrev men har ofta problem med öppningsfrekvensen. Något som New York Times inte har problem med. Hela 70 procent i snitt öppnar nyhetsbreven. Här i Sverige är redaktionella nyhetsbrev fortfarande en förhållandevis liten kanal för mediehusen men något som helt klart kommer att växa i takt med att push web-beteendet blir starkare.

3. Pushar. Precis som de sociala medierna medförde att nya mediesajter startades så har möjligheten att skicka pushnotiser skapat en ny mediegenre. Svenska Omni skulle nog bäst kunnas beskrivas som en pushapp – och en mycket framgångsrik sådan. Under året har Omni dessutom börjat erbjuda personaliserade pushar. Jag märker själv hur mitt mediebeteende börjat fokusera på min iPhones låsskärm (se bilden). Jag nöjer mig ofta med att enbart konsumera nyhetsmediet genom pushen. Även MittMedias nya appar skickar i dag pushar utifrån användarens inställningar. Jag skulle vilja gå så långt som att säga att MittMedias nya appar i grunden är rätt ordinära – om det inte vore för pusharna. Där levererar vi verkligen något helt nytt.

Så skickar MittMedia hundratals pushar – helt automatiskt

I dag kan jag som användare ställa in platser och ämnen som jag vill bevaka i MittMedias appar.

Min hemma-app är allehanda.se. Jag har lagt till en position på Dekarsön (där jag bor) och en position i Nordingrå (där vi har fritidshus). När något händer inom mitt bevakningsområde får jag en push skickad till min mobil.

När man bor i Örnsköldsvik, som jag, kan man heller inte klara sig utan att hålla koll på MODO Hockey. Jag kan enkelt ställa in mitt favoritlag i appen och ta emot nyhetspushar.

Och det fungerar helt magiskt bra.

Till exempel: Förra helgen när jag var i Nordingrå fick jag en push som varnade mig för extrem halka i Höga Kusten. Personaliserad och högintressant för mig som användare.

För användaren är det här en fantastisk tjänst. Men hur mycket krävs av redaktören? Vi i MittMedia har i dag två olika typer av pushar och två olika arbetssätt:

  • Breaking News-pushar. Nyheter av stort allmänintresse. Här krävs det ett aktivt beslut av redaktören. Ofta är det ett team work där hela desken är involverad i både beslutet att skicka pushen och att formulera den. Vi har som policy att vara restriktiva med att skicka Breaking News-pushar.
  • Automatiska pushar. Det här har blivit vår vanligaste typ av push och de går ut helt automatisk med hjälp av metadata. Journalisten skriver texten, sätter metadata (geodata, kategori, ämnesord och nyhetsvärde) och publicerar. Då går pushen ut baserad på användarens inställningar.

Push web kräver mycket av alla som levererar nyheter i dag. Så mycket att den manuella hantering vi har vant oss vid för publicering av nyheter inte längre håller.

Vi har med de nya apparna tagit ett stort steg mot en personaliserad upplevelse. Nu gör vi oss redo för att ta nästa. Då krävs det att vi kan hantera användardata på ett smartare sätt – vilket vår nya dataplattform Soldr kommer göra.

Det räcker inte längre att vi enbart låter användaren göra sina egna inställningar. Vi måste göra inställningarna åt användaren utifrån användarens personlighet.

Och för att göra det krävs att vi känner användaren bättre än användaren känner sig själv.

Robin Govik, redaktionell affärsutvecklingschef för MittMedia. Inom koncernen ingår några av Sveriges största lokala mediesajter som DT.se, ST.nu, OP.se, allehanda.se, GD.se, arbetarbladet.se, helahalsingland.se, dalademokraten.se, ltz.se. Alla har nya appar som går att ladda hem i AppStore eller Google Play.